
op 1.0
05/04/2008Japp. Nu är jag opererad. Har blivit av med lite överflödigt jox och påbörjat konstruktionen av en någorlunda normal manlig bringa. Vilket kanske tar ca 3 operationer och ungefär ett år i tidsåtgång (måste hinna läka ihop mellan gångerna). Känns extremt när jag skriver det här svart på vitt, fast i verkligheten vet jag inget alternativ. Det här är det enda rätta. Tack alla kära skattebetalare att jag har möjligheten att fortsätta mitt liv på ett mycket bekvämare vis.
I korta drag är detta vad som hände. Åkte in till sjukhuset kl 11 den 3 april. Vid tolv hade jag fått dropp och vid ett kravlade jag upp på operationsbordet. Sen var jag borta några timmar. Vid 19-tiden började jag kunna prata sammanhängande meningar igen. De frågade om jag hade ont och ville åtminstone att jag skulle ta några alvedon, men det verkade onödigt. Tog sista en alvedon vid 4-tiden på morgonen i förebyggande syfte, för jag tänkte att nu måste bedövningen jag fått intravenöst ha börjat släppa och alvedonen hade legat kvar sen 22 tillsammans med en alvedon till och en dextrofen. Inget ont varken då eller senare… än.
Då det inte kommit några mängder vätska i dränagen (8ml i det ena) så togs de bort på morgonen och därefter blev jag utskriven. Fick med mig två lappar hem med en tid nästa vecka då jag ska in och tejpa nya tejpbitar över stygnen och en tid om tolv dar då de ska klippa bort alla stygn. Jag försökte fråga lite vad jag skulle tänka på. Mer exakt hur mycket armvift var ok. Armhävningar eller liknande var dåligt. Likaså att lyfta armbågar över axelhöjd. I övrigt skulle jag vara som vanligt. Jag undrar vad de vet om hur jag är som vanligt…
Igår kväll skulle jag linda om mig lite och då stack det till läskigt påföljt av en lite brännande känsla, som om någon ryckt ett hårstrå gånger 100 eller nåt. Jag trodde nåt stygn släppte så jag vart rädd och vågade inte linda så hårt. Nu är det bättre. Ska prova linda åt hårt igen.
Det går bättre. Börjar vänja mig vid känslan. Det verkar iaf inte vara stygn som släpper och inget blod som forsar. Blir bara varmt. Känns lite skumt, men gör knappast ont. Pyttelite, en väldigt kort stund.
Bara åtta veckor med ett svettigt bandage runt revbenen… dag och natt.
Jag måste säga det igen; F-n vad du är modig! Du ger hoppet på att om man vill kan man, tack för det
// maluca
hmm… tja, jag var nog modigare när jag gick runt å inget gjorde, för det var verkligen ett läskigt leverne
Nu känns det så avslappnat och enkelt. Fattar liksom inte vad som tagit sån tid… eller jo, men ändå
heter ställtid juh… och den behövs den också!
segt att min ställtid alltid e så efter… kan man inte vrida fram den sisådär ett decennium?